3 Feb - Besökt Prinsen.
I morse när jag satt i soffan, ringde telefonen. Det var djursjukhuset.
Jag blev rent svettig och nervös.
Nicko duschade, så jag fick själv svara. De andra dagarna har han fått svara.
Dom sa att Prins får komma hem idag, kom vid 3.
Nervös som ett as blev jag direkt.
Frågade vad som va felet på honom, men hon visste inte.
Vi hade pratat med mormor om att låna handdukar, då han behöver rena handdukar hela tiden att sitta på.
När Nicko va klar, så gick vi dit för o hämna dom.
Fikade lite. Jag åt en halv macka och ett glas vatten till de.
Mormor hade köpt ny gardin för en vecka sen.
Morfar ville ha upp den samma dag, vilket hon inte gick med på.
Han har bett mig hjälpa till att tjata på henne. Så idag lockade vi henne till de.
Morfar hämtade strykbräda o allt. Så hon hade inget val.
Liten som hon är . . .
Med hjälp av ett skohorn så rättar hon till gardinen, så den hänger perfekt.
Vi stannade till 12 tiden, sen traskade vi hem.
Kändes som en evighet, när vi satt o väntade på att klockan skulle bli dags o köra till Prins.
Han blev såå glad att se oss.
Vi blev också glada o se honom, men ändå ledsna.
Han va full av knutor, hela kroppen.
Nästan dubbelt så stor än vanligt, av alla bölder/knutor.
De va hemskt.
Och inte bara de. . hans sår !!
Dom stora djupa såren.
Här ser man ett vid halsen.
Mitt på ryggen.
Ett vid rumpan, ohh va de va stort. De blödde dessutom.
Det vad jobbigt att se honom.
Jag kände hur mina ögon började rulla bakåt, sen snurrade dom hej vilt.
Mer o mer av min hörsel försvann, sen hörde jag inget.
Kunde inte få fram ett ord.
Kände hur jag tappade färgen i ansiktet, mådde illa o behövde spy.
Sen skakade jag som ett as i hela kroppen. Sjukt obehagligt.
Men efter en stund släppte de.
Sjukt pinsamt!!
Vi valde iaf att låta Prins stanna.
Jag vet inte hur jag skulle klara av o ha honom med dom stora såren, alla knutorna osv.
Jag vet inte hur jag skulle klara av o ha honom med dom stora såren, alla knutorna osv.
Han va så full av knutor, de finns inga ord för o beskriva hur de kändes o se honom . . . o ta i honom.
Lilla trollet började sjunga,
De skär så i hjärtat o se honom.
Men dom säger att han inte lider, att vi inte ska avliva honom.
De kom en tjej som tog med honom o satte han i sin bur. Vi åkte hem.
I morgon ska antagligen provsvaren komma.
Så vi får veta va felet är på honom.
Då får vi även bestämma oss om vi ska låta han få fortsätta leva el avliva honom.
Allt hänger som sagt på provsvaren.
Min vovve ska inte lida!
De finns ju ingen som vill avliva sitt djur, men han ska absolut inte lida.
Jag vill ju ha honom!! Min stjärna. . men som sagt, inte om han lider!
Kommentarer
Trackback
